...Om två dagar blir jag 17, tvivlar på att jag kommer känna någon skillnad…
·
Råkade se matte boken ligga i ett hörn i rummet och påminna mig om att jag faktiskt skulle öppnat den under lovet och pluggat igen det jag missat, men jag är inte så bra på sådant.
Det var ett år sedan jag flyttade och började gymnasiet.
Det har hänt så mycket, det har fått mig att tänka…
Jag saknar min hemstad, min lillasyster
Jag vill inte lämna livet där uppe, men det är komplicerat.
Med tanke på det som hänt och att mina tre närmsta vänner inte pratar med mig pga det som hände mellan min dåvarande pojkvän och mig så vet jag inte om jag kommer orka.
Självklart ska jag inte ge upp allt bara för att dem inte pratar med mig, men frågan är om det kommer att vara lika kul.
Kommer jag orka allt snack, jag är trött på snack, bittra blickar och folk som sviker. Men ska jag ge upp allt för det, dessutom har jag andra vänner där uppe som jag bryr mig om.
·
Var ute och gick med Sussie och hon sa ungefär som alla andra sagt; visst var det fel men vi är dina vänner och vi förlåter dig och accepterar att du är människa och kan göra fel precis som vi.
·
förutom dem jag litade mest på och som stod mig närmst där uppe, varför. Jag kan förstå att hans syster fortfarande är arg och kallar mig slyna, men när inte ens hon förstår varför de andra är arga så hur ska jag då förstå?
·
Hur som helst ska jag sluta älta gammalt nu, snart fyller jag år för i helvete.
...but I'm not a child anymore, Later <3
