Faller gråtandes ner på knä innanför dörrens skydd, kan inte ta mig därifrån. Har just gått hela vägen hem och bitit mig i kinderna så hårt att man kan känna märkena om man drar med tungan över dem, bara för att ingen annan ska se.
Hon sa att hennes generation lärde sig att hålla allt inne och att hennes dotter nog var likadan. Jag har också lärt mig det, att hålla allt inne. Fast jag vet inte om det är något man lär sig det är nog snarare som något så naket att man som någon utan kläder vill gömma sig, det är instinktivt. Jag är en sån. Som fyller mig själv och faller sönder när jag kommer hem. Mina nätter är alltid så långa jag behöver distraktionen av något eller någon som inte gör ont, och själv kan jag barra fylla det med film efter film eller skapandet av något som ger en full koncentration, som inte ger utrymmet att tänka på något annat tills jag somnar av utmattning nån timme innan jag ska upp.
Men vad ska man göra när någon inte ens fattar hur jävla mycket den förstör, hur ont det gör och hur mycket andra tankar den ger en, som trycker hela ens värdighet ner till en nivå där man inte ens känner sig
Hon sa att hennes generation lärde sig att hålla allt inne och att hennes dotter nog var likadan. Jag har också lärt mig det, att hålla allt inne. Fast jag vet inte om det är något man lär sig det är nog snarare som något så naket att man som någon utan kläder vill gömma sig, det är instinktivt. Jag är en sån. Som fyller mig själv och faller sönder när jag kommer hem. Mina nätter är alltid så långa jag behöver distraktionen av något eller någon som inte gör ont, och själv kan jag barra fylla det med film efter film eller skapandet av något som ger en full koncentration, som inte ger utrymmet att tänka på något annat tills jag somnar av utmattning nån timme innan jag ska upp.
Men vad ska man göra när någon inte ens fattar hur jävla mycket den förstör, hur ont det gör och hur mycket andra tankar den ger en, som trycker hela ens värdighet ner till en nivå där man inte ens känner sig