Jag är på trött på det här. finns det en mening med de som händer eller är det bara en lek. Jag vill kunna skratta utan att veta att de kommer sluta i gråt. Jag vill känna en famn som jag vet inte kommer lämna. Vill inte längre sväva runt i de här svarta vattnet.
Hon får mig att tro att Jag inte är värd någon annans famn, han får mig att tro att ingen vill hålla min hand. Du gav mig hopp men lika snabbt försvann det...