As if I am so close to fall over...


Feel so tired...

and so close to the edge of what I can handle all the time...

Åkte härifrån på fredagen, kom upp hit igen i tisdags och nu räknar jag dagarna tills lovet. Det är inte det att jag hatar det här uppe, men jag blir så trött bara jag ser internatet. Om det kanske bara är snön som gör att allt känns så trist och segt eller tanken på att det inte finns något att göra. Vi har spelat kort så många gånger att jag blir trött av att se på en kortlek och jag vet inte ens om det är hem jag vill för det jag ser fram emot mest med hemresan är tillbaka resan då jag och sofia ska gå och käka på något ställe i väntan på tåget.

Kommentera här: