Varför är det så svårt att sluta titta tillbaka, jag har inte kännt mig så glad som jag vart denna månad på länge, men så kommer det då. En liten detalj som gör att minnen kommer tillbaks och man saknar och tänker. Men ändå har den här månaden vart en av dem där jag kännt mig som gladast, bara små skit saker som gjort en på dåligt humör men inget tungt. Det värsta är att nu när jag kännt mig så glad så har mina vänner råkat ut för så mycket skit och det känns dumt att jag vart som gladast när dem vart som ledsnast men ni förstår att jag lidit med er men att jag vart glad för mig själv och jag antar att det varit tvärtom när jag vart nere. Det känns så fel att vara lycklig nu, men ibland tror jag att det är sant.
skriven
<3